Den 21 mars 2021 drabbades Finlands deltagande i civil krishantering av ett h\u00e5rt bakslag. En expert som arbetade i Europeiska unionens mission inom civil krishantering i Somalia och som stod i ett anst\u00e4llningsf\u00f6rh\u00e5llande till finska staten avled. Personalen vid Krishanteringscentret deltar i de anh\u00f6rigas djupa sorg.<\/p>\n
Sorgebudet kom i en stund d\u00e5 det p\u00e5gick flera projekt av stor betydelse f\u00f6r det finl\u00e4ndska deltagandet i civil krishantering nu och i framtiden.<\/p>\n
Arbetsgruppen som behandlar uppdateringen av lagen om civil krishantering slutf\u00f6rde sitt n\u00e4stan ett \u00e5r l\u00e5nga arbetspass i slutet av f\u00f6rra \u00e5ret. Inrikesministeriet h\u00e5ller p\u00e5 att sammanst\u00e4lla de beg\u00e4rda utl\u00e5tandena.
\nLagen om civil krishantering ger Krishanteringscentrets uppgifter en r\u00e4ttslig grund och ett mandat, men substansen i deltagandet i civil krishantering definieras alltid av Finlands f\u00f6rbindelser med internationella organisationer (EU, FN, OSSE, Nato). Utrikesministeriet ansvarar f\u00f6r den politiska styrningen av civil krishantering och best\u00e4mmer deltagandeniv\u00e5n. Dessutom beslutar ministeriet om vilka operationer och sekretariatsuppgifter som finl\u00e4ndska experter inom civil krishantering f\u00f6resl\u00e5s till. I Finland ansvarar inrikesministeriet f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla, utveckla och samordna den nationella beredskapen f\u00f6r civil krishantering.<\/p>\n
Det \u00e5rliga anslaget f\u00f6r civil krishantering h\u00e5ller p\u00e5 att \u00f6ka, och vi har som m\u00e5l att senast 2023 ha 150 experter varje \u00e5r. Den nuvarande \u00f6kningen f\u00f6regicks dock av flera \u00e5rs str\u00e4ng budgetdisciplin, och inom de n\u00e4rmaste \u00e5ren kommer vi att se hur ekonomin p\u00e5verkas av covid-19-pandemin. Av det anslag p\u00e5 18 miljoner som beviljats den civila krishanteringen 2021 har utrikesministeriet riktat 16 miljoner till Krishanteringscentret. Anslaget t\u00e4cker l\u00f6nerna, introduktionen och s\u00e4kerhetsutbildningen f\u00f6re avf\u00e4rden, sjukv\u00e5rdskostnaderna, materialkostnaderna och resekostnaderna f\u00f6r 130 experter i ett anst\u00e4llningsf\u00f6rh\u00e5llande. \u00d6vrig utbildning som anordnas av Krishanteringscentret t\u00e4cks med ett anslag beviljat av inrikesministeriet och med utomst\u00e5ende finansiering (bland annat Europeiska kommissionen).<\/p>\n
Vart \u00e4r den civila krishanteringen p\u00e5 v\u00e4g? F\u00f6r att kunna s\u00f6ka sig till krishanteringen ska de intresserade experterna veta hur den kommer att utvecklas. Den parlamentariska kommitt\u00e9n f\u00f6r krishantering, d\u00e4r jag verkar som permanent sakkunnigmedlem, har i n\u00e4stan ett \u00e5r behandlat detta tema vid sidan av milit\u00e4r krishantering.
\nKommitt\u00e9ns bet\u00e4nkande publicerades 17 mars 2021 (julkaisut.valtioneuvosto.fi), och rekommendationerna som framf\u00f6rs i bet\u00e4nkandet har begrundats bland annat i WISE ry:s seminarium 22 mars. De f\u00f6rsta reaktionerna p\u00e5 kommitt\u00e9ns bet\u00e4nkande h\u00e4nf\u00f6rde sig fr\u00e4mst till milit\u00e4r krishantering medan civil krishantering v\u00e4ckte mindre intresse hos medierna. Personligen \u00e4r jag s\u00e4rskilt n\u00f6jd med den gr\u00e4ns\u00f6verskridande politiska motivationen hos regerings- och oppositionspartierna.<\/p>\n
Ur den civila krishanteringens synpunkt \u00e4r bet\u00e4nkandet n\u00f6dv\u00e4ndigt eftersom det efter en l\u00e5ng tid behandlar bland annat helhetsbilden av krishanteringen. I n\u00e4stan 14 \u00e5r har Krishanteringscentret samarbetat med F\u00f6rsvarsmaktens internationella center (FINCENT) i form av ett kompetenscenter f\u00f6r helhetsinriktad krishantering. Under de senaste \u00e5ren har \u00e4ven Polisyrkesh\u00f6gskolan och Gr\u00e4ns- och sj\u00f6bevakningsskolan officiellt anslutit sig till samarbetet. F\u00f6rutom myndigheter samarbetar kompetenscentret med medborgarorganisationer, och samarbetet borde utvidgas vidare redan p\u00e5 grund av f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4ttet nexus som framf\u00f6rs i kommitt\u00e9bet\u00e4nkandet. I bet\u00e4nkandet avses med f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4ttet nexus att samarbetet, enhetligheten och komplementariteten st\u00e4rks mellan det humanit\u00e4ra bist\u00e5ndet, utvecklingssamarbetet och fredsprocesserna.<\/p>\n
Det andra centrala temat i kommitt\u00e9bet\u00e4nkandet \u00e4r genomslaget med krishanteringen. Flera experter inom civila krishanteringsuppgifter bidrar till internationella organisationers verksamhet i konfliktomr\u00e5den och postkonfliktomr\u00e5den, vilket betyder att m\u00e4tning av genomslaget p\u00e5 en enskild experts niv\u00e5 \u00e4r utmanande, om det inte har st\u00e4llts n\u00e5gra m\u00e5l f\u00f6r deltagandet. Internationella akt\u00f6rer inom krishanteringen bed\u00f6mer och f\u00f6ljer upp sin prestationsniv\u00e5 hela tiden i f\u00f6rh\u00e5llande till de m\u00e5l som st\u00e4llts i mandatet, men f\u00f6r att kunna m\u00e4ta genomslaget borde de definiera n\u00e4rmare m\u00e5l f\u00f6r sin verksamhet. Till exempel antalet utbildade poliser ber\u00e4ttar ingenting om genomslaget.<\/p>\n
Genomslaget borde m\u00e4tas starkare \u00e4ven ur den lokala befolkningens synpunkt \u2013 vad \u00e4r en indikator f\u00f6r lokalt \u00e4gande, hur har trygghetsk\u00e4nslan hos befolkningen utvecklats till f\u00f6ljd av internationella akt\u00f6rers verksamhet och s\u00e5 vidare. Hittills har den internationella gemenskapen inom krishanteringen inte lyckats s\u00e4rskilt bra med att st\u00e4rka den m\u00e4nskliga s\u00e4kerheten till exempel i Sahelomr\u00e5det, och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det dags att se oss i spegeln. Covid-19-pandemin f\u00f6r sin del ger en chans till omv\u00e4rdering s\u00e5v\u00e4l p\u00e5 nationell som p\u00e5 internationell niv\u00e5.<\/p>\n
Kommitt\u00e9bet\u00e4nkandet drar nya riktlinjer f\u00f6r den \u00e5rliga niv\u00e5n av 150 experter inom civil krishantering som kommer att uppn\u00e5s senast 2023. \u00c4ven det efterstr\u00e4vade antalet kvinnor i civila krishanteringsuppgifter f\u00f6ljer FN:s m\u00e5l f\u00f6r en j\u00e4mn 50-50 k\u00f6nsf\u00f6rdelning. F\u00f6r tillf\u00e4llet \u00e4r redan 40 procent av v\u00e5ra experter inom civil krishantering kvinnor, och inom EU-uppgifter n\u00e4stan 50 procent.<\/p>\n
Antal \u00e4r dock inte en tillr\u00e4cklig indikator f\u00f6r uppfyllandet av j\u00e4mst\u00e4lldheten och j\u00e4mlikheten inom civila krishanteringsuppgifter. S\u00e4rskilt f\u00e4ltoperationer har k\u00f6nsuppdelade uppgiftsbeskrivningar och problematiska arbetsklimat, vilket minskar s\u00e5v\u00e4l kvinnors som civila m\u00e4ns intresse f\u00f6r att s\u00f6ka sig till civila krishanteringsuppgifter efter den f\u00f6rsta erfarenheten.<\/p>\n
Tillsammans med Spanien har Finland tillsatt en arbetsgrupp som syftar till att fr\u00e4mja verkst\u00e4llandet av f\u00f6rbindelsen om civila missioner inom EU:s gemensamma s\u00e4kerhets- och f\u00f6rsvarspolitiken s\u00e5v\u00e4l i Finland och Spanien som i andra EU-l\u00e4nder. F\u00f6rbindelsen har som m\u00e5l att \u00f6ka antalet kvinnor i civila krishanteringsmissioner, men arbetsgruppen betraktar j\u00e4mst\u00e4lldhets- och j\u00e4mlikhetsfr\u00e5gor ur ett bredare perspektiv genom att behandla bland annat utbildning, rekrytering och kommunikation i samband med rekrytering, trakasserier och diskriminering inom operationer samt operationers f\u00f6rh\u00e5llande till experters familjer p\u00e5 arbetsf\u00e4lt. Krishanteringscentret leder arbetsgruppen f\u00f6r Finland fram till 2023, och f\u00f6rutom Spanien f\u00e5r vi st\u00f6d av European Centre of Excellence for Civilian Crisis Management i Berlin.<\/p>\n
I sorgen \u00f6nskar jag er en fridfull v\u00e5r.<\/p>\n
Kirsi Henriksson
\nDirekt\u00f6r
\nKrishanteringscentret CMC Finland<\/p>\n
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"