Den parlamentariska kommitt\u00e9n f\u00f6r \u00f6vergripande krishantering som avslutade sitt arbete i v\u00e5ras f\u00e4ste sin uppm\u00e4rksamhet vid att Finlands deltagande i krishantering saknar tillr\u00e4ckligt tydliga, m\u00e4tbara m\u00e5l genom vilka det \u00e4r m\u00f6jligt att utv\u00e4rdera genomslaget av deltagandet. Kommitt\u00e9n gav en rekommendation om att fastst\u00e4lla tydliga kvantitativa och kvalitativa m\u00e5l f\u00f6r deltagande i krishantering och utveckla indikatorer f\u00f6r att utv\u00e4rdera genomslaget av dessa m\u00e5l och deltagandet. Vad menas med krishanteringens genomslag, hurdana aspekter kan genomslaget inbegripa och hurdana hinder kan det m\u00f6jligen finnas f\u00f6r m\u00e4tningen av det? Och hurdan effektivitetsforskning bedrivs just nu vid Krishanteringscentret?<\/p>\n
I effektivitetsprojekt som har en anknytning till krishantering ligger vanligen operationen och dess mandat i fokus, mot vars genomf\u00f6rande genomslaget \u00e5terspeglas. Utv\u00e4rderingar som fokuserar p\u00e5 genomf\u00f6randet av mandaten \u00e4r ett naturligt s\u00e4tt att granska operationens genomslag, eftersom det \u00e4r sv\u00e5rt att kr\u00e4va att en operation lyckas vad g\u00e4ller s\u00e5dana delomr\u00e5den som operationen inte efterstr\u00e4var att p\u00e5verka genom sin verksamhet.<\/p>\n
De viktigaste m\u00e5len inom den civila krishanteringen har att g\u00f6ra med de \u00e4ndringar och utvecklingar som verksamheten st\u00f6der p\u00e5 lokal niv\u00e5. En krishanteringsoperation kan inte vara verkligt effektiv, om den inte st\u00e4ller den lokala gemenskapens behov i f\u00f6rsta rummet. En annorlunda operationsplanering g\u00f6r att det inte \u00e4r m\u00f6jligt att identifiera och besvara viktiga fr\u00e5gor som g\u00e4ller krisen och konflikten, vilket leder till att resurser sl\u00f6sas. Ibland kan operationernas mandat d\u00e4remot avspegla behov hos andra \u00e4n de lokala inv\u00e5narna p\u00e5 ett on\u00f6digt ensidigt s\u00e4tt. Det ska allts\u00e5 understrykas att en positiv utv\u00e4rdering av genomslaget avseende genomf\u00f6randet av mandaten inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis betyder att operationen skulle ha ett lika stort genomslag ur den lokala befolkningens perspektiv. Det \u00e4r m\u00f6jligt f\u00f6r en operation att slagkraftigt och effektivt genomf\u00f6ra fel \u00e5tg\u00e4rder, ifall mandaten inte motsvarar den lokala befolkningens behov.<\/p>\n
Det \u00e4r dock klart att krishanteringen som politisk verksamhet vid sidan av m\u00e5l som g\u00e4ller lokala utmaningar och utvecklingar alltid \u00e4ven inneh\u00e5ller andra drivkrafter och motiveringar, och dessa aspekter beh\u00f6ver inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis utesluta varandra. Det \u00e4r allts\u00e5 m\u00f6jligt att betj\u00e4na den lokala befolkningens m\u00e5l s\u00e5 att krishanteringen samtidigt ger konkreta positiva resultat \u00e4ven i en st\u00f6rre omfattning till exempel i Europa eller Finland. Det \u00e4r just detta som det h\u00e4nvisas till vid argumenteringen att deltagande i civil krishantering \u201df\u00f6rb\u00e4ttrar f\u00f6ljaktligen ocks\u00e5 finl\u00e4ndarnas s\u00e4kerhet\u201d, s\u00e5som det konstateras i bland annat den senaste utrikes- och s\u00e4kerhetspolitiska redog\u00f6relsen.<\/p>\n
Tanken grundar sig p\u00e5 ett antagande om att inre och yttre s\u00e4kerhet \u00e4r oskiljaktiga i en v\u00e4rld med \u00f6msesidigt beroende och att vi inte kan p\u00e5verka den ena utan att ta h\u00e4nsyn till den andra. P\u00e5 niv\u00e5n f\u00f6r praktiska politiska riktlinjer kan sammankopplingen mellan den inre och yttre s\u00e4kerheten ses bland annat i en efterstr\u00e4van att f\u00f6rdjupa samarbetet mellan Europeiska unionens GSFP-operationer och akt\u00f6rer inom omr\u00e5det f\u00f6r r\u00e4ttsliga och inrikes fr\u00e5gor (RIF). Men om vi vill att diskussionen om till exempel f\u00f6rb\u00e4ttrad inre s\u00e4kerhet till f\u00f6ljd av deltagande i krishantering inte endast ska grunda sig p\u00e5 ett antagande, m\u00e5ste vi ocks\u00e5 t\u00e4nka p\u00e5 hur vi kan verkst\u00e4lla och utveckla \u00e4ven denna del av genomslaget ut\u00f6ver att granska \u00e4ndringarna p\u00e5 lokal niv\u00e5.<\/p>\n
F\u00f6r detta \u00e4ndam\u00e5l har det vid inrikesministeriet i slutet av f\u00f6rra \u00e5ret inletts ett forsknings- och utvecklingsprojekt d\u00e4r man granskar uppn\u00e5endet av m\u00e5l inom civil krishantering ur perspektivet f\u00f6r f\u00f6rvaltningen av inrikesfr\u00e5gor. Projektet samordnas av Krishanteringscentret CMC Finland och bland annat Migrationsverket, Polisyrkesh\u00f6gsskolan och ministeriets enhet f\u00f6r internationella \u00e4renden \u00e4r centrala partner i projektet.<\/p>\n
V\u00e5rt projekt granskar genomslaget av civil krishantering genom tre aspekter ur perspektivet f\u00f6r inrikesministeriets f\u00f6rvaltningsomr\u00e5de. F\u00f6r det f\u00f6rsta granskar vi den strategisk-politiska niv\u00e5n, det vill s\u00e4ga hur deltagandet av anst\u00e4llda inom f\u00f6rvaltningen av inrikesfr\u00e5gor i uppgifter inom civil krishantering fr\u00e4mjar m\u00e5len f\u00f6r deltagande som fastst\u00e4llts f\u00f6r inrikesministeriets f\u00f6rvaltningsomr\u00e5de, s\u00e5som f\u00f6rb\u00e4ttrad inre s\u00e4kerhet. Vi granskar till exempel om vi har lyckats s\u00e4nda ut tillr\u00e4ckligt med expertis till de platser som \u00e4r geografiskt eller tematiskt kritiska med tanke p\u00e5 m\u00e5let. En indikator kan d\u00e5 till exempel vara antalet sakkunniga i krishanteringsuppgifter inom ett visst omr\u00e5de, eller de tematiska kunskaper som de har. M\u00e5let \u00e4r allts\u00e5 att hitta indikatorer som \u00e4r mer kvalitativa \u00e4n indikatorer som endast m\u00e4ter det totala antalet sakkunniga.<\/p>\n
En utmaning f\u00f6r arbetet har i synnerhet utgjorts av den observation som bekr\u00e4ftades av den parlamentariska kommitt\u00e9n om att m\u00e5len f\u00f6r deltagande i civil krishantering historiskt sett inte har definierats s\u00e4rskilt tydligt, eventuellt med undantag av det totala antalet deltagare. F\u00f6r att det ska vara \u00e4ndam\u00e5lsenligt att granska genomslaget kr\u00e4vs m\u00e5l som \u00e4r konkreta och m\u00e4tbara och som kan utg\u00f6ra en bakgrund f\u00f6r bed\u00f6mningen av verksamheten. Med tanke p\u00e5 genomslag \u00e4r det \u00e4ven viktigt att det redan d\u00e5 ett m\u00e5l fastst\u00e4lls begrundas varf\u00f6r m\u00e5let \u00e4r viktigt. Med andra ord ska verksamhetens m\u00e5l och vad som efterstr\u00e4vas med respektive m\u00e5l med tanke p\u00e5 genomslag fastst\u00e4llas. M\u00e5l som en g\u00e5ng har fastst\u00e4llts ska \u00e4ven tidvis ses \u00f6ver kritiskt. \u00c4r det m\u00f6jligt att genom deltagande eller verksamhet enligt m\u00e5len \u00e5stadkomma ett s\u00e5dant genomslag som man hade t\u00e4nkt sig? Skulle kanske n\u00e5gon annan operation eller uppgift eventuellt ha en st\u00f6rre betydelse med tanke p\u00e5 ett visst effektivitetsm\u00e5l? P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt \u00e4r det m\u00f6jligt att efterstr\u00e4va att resurser allokeras till de \u00e5tg\u00e4rder som b\u00e4st fr\u00e4mjar verkst\u00e4llandet av genomslaget.
\nEn r\u00f6d tr\u00e5d i projektet har varit att vi inte f\u00f6rs\u00f6ker hitta ett svar p\u00e5 en hurdan effekt sakkunniga som varit ute i v\u00e4rlden under en viss tidpunkt har haft, vilket utv\u00e4rderingar av genomslag vanligen f\u00f6rs\u00f6ker g\u00f6ra. En s\u00e5dan s\u00e5 kallad ex post-granskning visar nog framg\u00e5ngen under en viss tidpunkt, men garanterar inte att situationen inte kan \u00e4ndras mycket snabbt. I st\u00e4llet f\u00f6r en s\u00e5dan granskning har v\u00e5r avsikt varit att skapa en modell som \u00e4r s\u00e5 aktuell och l\u00e4tt som m\u00f6jligt och som snarare skulle fungera som ett f\u00f6rvarningssystem, det vill s\u00e4ga skulle modellen signalera om det ser ut som om v\u00e5ra effektivitetsm\u00e5l rymmer iv\u00e4g.<\/p>\n
Ut\u00f6ver uppn\u00e5endet av politisk-strategiska m\u00e5l granskar vi \u00e4ven en hurdan p\u00e5verkan den erfarenhet som sakkunniga erh\u00e5ller vid krishanteringsuppgifter har i den sakkunnigas bakomliggande organisation, det vill s\u00e4ga utnyttjas den erfarenhet som sakkunniga f\u00e5r vid uppgifter inom civil krishantering eller finns det fortfarande n\u00e5got som kan vidareutvecklas i detta avseende. Slutligen granskar vi genomslaget \u00e4ven med tanke p\u00e5 den sakkunnigas egen yrkesm\u00e4ssiga utveckling, allts\u00e5 en hurdan effekt deltagandet i civil krishantering har haft till exempel d\u00e5 det g\u00e4ller den sakkunnigas karri\u00e4rutveckling inom hens egen organisation.<\/p>\n
Uppgifter som h\u00e4nf\u00f6r sig till teman kring den bakomliggande organisationen och den yrkesm\u00e4ssiga utvecklingen har tidigare insamlats i responstillf\u00e4llen och enk\u00e4ter till CMC:s sakkunniga, samt i enskilda st\u00f6rre projekt. I dessa har merparten av de sakkunniga framf\u00f6rt att deras spr\u00e5kkunskaper, kulturk\u00e4nnedom och interaktionsf\u00f6rm\u00e5ga f\u00f6rb\u00e4ttrats i uppgifter inom civil krishantering oberoende av uppgiftsbeskrivning. Olika uppgifter inom civil krishantering medf\u00f6r dessutom kunskaper i projekthantering, direkt till substansen f\u00f6r uppgiften i hemlandet eller ledarf\u00f6rm\u00e5gan f\u00f6r de sakkunniga. En utmaning har dock varit att systematiskt samla in information om genomslaget inom olika organisationer. Det har \u00e4ven varit oklart hur effektivt information fr\u00e5n sakkunniga implementeras i bakomliggande organisationer. Syftet \u00e4r att till f\u00f6ljd av projektet utveckla processen s\u00e5 att information om genomslaget insamlas fr\u00e5n det st\u00e4lle d\u00e4r informationen anv\u00e4nds. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt s\u00e4kerst\u00e4ller man att information samlas in och genomslaget utv\u00e4rderas p\u00e5 ett s\u00e4tt som \u00e4r \u00e4ndam\u00e5lsenligt f\u00f6r den bakomliggande organisationen. D\u00e5 \u00e4r det \u00e4ven enklare att vidta korrigerande \u00e5tg\u00e4rder, om problem uppt\u00e4cks.<\/p>\n
I underpunkter som g\u00e4ller b\u00e5de den sakkunniga och hens bakomliggande organisation ligger huvudansvaret f\u00f6r att fr\u00e4mja projektet f\u00f6r n\u00e4rvarande hos Migrationsverket och Polisyrkesh\u00f6gsskolan som ser \u00f6ver ovann\u00e4mnda fr\u00e5gor vad g\u00e4ller deras egen personal. Det \u00e4r m\u00f6jligt och \u00f6nskv\u00e4rt att fler deltar i projektet. Ut\u00f6ver diskussioner med f\u00f6rvaltningen av inrikesfr\u00e5gor har vi redan diskuterat med justitieministeriet om att utvidga v\u00e5r granskning till att \u00e4ven g\u00e4lla sakkunniga inom justitief\u00f6rvaltningen vad g\u00e4ller organisationen och det genomslag som sakkunniga upplever.<\/p>\n
Coronal\u00e4get har f\u00f6rsv\u00e5rat projektet n\u00e5got, eftersom vi p\u00e5 grund av att Krishanteringscentrets responstillf\u00e4llen \u00e4r p\u00e5 paus tills vidare \u00e4nnu inte har kunnat samla in mer intervjumaterial om hur sakkunniga upplever att deras uppgifter genomf\u00f6r fr\u00e4mjandet av de nuvarande m\u00e5len. Avsikten \u00e4r dock att en modell \u00f6ver hur genomslaget med h\u00e4nsyn till f\u00f6rvaltningen av inrikesfr\u00e5gor, och i en st\u00f6rre omfattning till Finland, kan m\u00e4tas ska utarbetas senast under h\u00f6sten, d\u00e5 vi hoppas att \u00e4ven genomf\u00f6randet av den parlamentariska krishanteringskommitt\u00e9ns rekommendationer ska inledas ordentligt.<\/p>\n
V\u00e5rt projekt som betraktar genomslaget ur perspektivet f\u00f6r f\u00f6rvaltningen av inrikesfr\u00e5gor utg\u00f6r dock endast en del av den effektivitetsforskning som bedrivs vid Krishanteringscentret. Vi ing\u00e5r bland annat i det internationella EPON-n\u00e4tverket som granskar genomslaget av fredsfr\u00e4mjande insatser med vikt p\u00e5 det i b\u00f6rjan n\u00e4mnda lokala perspektivet. Det \u00e4r viktigt att utv\u00e4rdera genomslaget p\u00e5 olika niv\u00e5er och ur olika perspektiv, eftersom \u00e4ven den civila krishanteringen och dess m\u00e5l \u00e4r l\u00e5ngt fr\u00e5n endimensionella. Efterl\u00e4ngtade ytterligare resurser tilldelas under sommaren f\u00f6r arbetet som utf\u00f6rs vid Krishanteringscentret f\u00f6r att utveckla utv\u00e4rderingen av genomslag, d\u00e5 en ny sakkunnig med fokus p\u00e5 genomslag inleder sitt arbete vid enheten f\u00f6r forskning, utveckling och l\u00e4gesbild.<\/p>\n