Kirsi Henriksson, direktör vid Krishanteringscentret CMC Finland, redogör för kompetenscentrets lägesbild i sitt blogginlägg i december.

De senaste åren har varit en tid för förändringar vid CMC Finland. Den tvååriga övergångsfasen från Räddningsinstitutets hägn går mot sitt slut. Övergångsfasen inleddes år 2019 med en administrativ övergång till inrikesministeriet, och under 2020 har centret flyttats fysiskt från Kuopio till Böle.

Ändringen har varit en utmaning, men till följd av den har CMC nu goda förutsättningar för effektiv verksamhet. Det viktiga är att garantera kvaliteten på den service som experter, intressenter och de som utbildas inom civil krishantering tillhandahålls. Under dessa år av förändringar har CMC inte haft tillräckligt med resurser, men nu har de vakanser som utlysts under övergångsfasen tillsatts och verksamheten kan inledas fullt ut – naturligtvis inom de ramar som COVID19 fastställt.

Coronaviruset har medfört utmaningar för CMC, men det har varit möjligt att fortsätta rekryteringen och utbildningen av experter. Experterna har valts ut på grundval av att de kan uthärda utmaningarna kring COVID19 liksom andra utmaningar som de ställs inför i operationer inom civil krishantering.

Mer transparens

Både på nationell och global nivå har det hänt mycket inom civil krishantering under innevarande år.

Lagen om civilpersoners deltagande i krishantering uppdateras för att den bättre ska motsvara behov inom personaladministration. Samtidigt eftersträvas främjandet av transparens i processer inom rekrytering och tillsättning. I den kommande förordningen anges bland annat villkor för behörighet och faktorer som begränsar tjänsteförhållandet, till exempel karensperioder, på ett tydligt sätt.

Den parlamentariska kommittén för krishantering enligt regeringsprogrammet, i vilken direktören för CMC är expertmedlem, sammanträdde flera gånger under året. Vid kommittén har det diskuterats bland annat om den civila krishanteringens slagkraft, den finska krishanteringens nuläge samt om kopplingen mellan intern och extern säkerhet. Kommitténs verksamhetsriktlinje färdigställs i februari 2021.

Även inom EU:s krishantering har utvecklingen varit positiv. Syftet med Civilian CSDP Compact-pakten är att motivera medlemsstater att stärka sina nationella processer avseende utbildning av experter och skickande av deltagare till operationer.

Finland återigen föregångare

EU har ett problem i fråga om matchning: det finns många kompetenta experter som man inte lyckas rekrytera till missioner inom den civila krishanteringen som i sin tur lider av kronisk underbemanning.

Få medlemsstater i EU har en organisation som är jämbördig med CMC Finland som både samordnar ärenden inom den civila krishanteringen på nationell nivå och ser operativt till att experterna kommer till fältet och hem tillbaka. Finlands kunnande och verksamhetssätt har väckt intresse i andra medlemsstater i EU.

CMC Finland har dessutom lång erfarenhet och vilja att öka antalet kvinnor i missioner. Finlands mål är att åtminstone 40 % av deltagarna är kvinnor, medan andelen kvinnor som skickas från många andra länder endast utgör 10–15 procent. Tillsammans med Spanien har CMC Finland tillsatt en arbetsgrupp där bästa praxis delas för att öka antalet kvinnor i operationer och för att ändra operationskulturen. Antalet kvinnor är inte den enda avgörande faktorn, utan ökandet av diversitet bland personalen som arbetar i operationerna och stärkandet av kompetensen till följd av detta. Det skulle även behövas till unga deltagare.

Krishanteringscentralen CMC Finland ser igen nästa år till att finsk expertis kan skickas via civila krishanteringsoperationer till olika delar av världen för att stödja utvecklingen av demokrati inom bräckliga områden och på så sätt öka säkerheten också i Finland.

Jag önskar er alla en fridfull jul och ett stabilt och säkert nytt år för civil krishantering!

Kirsi Henriksson
Direktör
CMC Finland