Den 21 mars 2021 drabbades Finlands deltagande i civil krishantering av ett hårt bakslag. En expert som arbetade i Europeiska unionens mission inom civil krishantering i Somalia och som stod i ett anställningsförhållande till finska staten avled. Personalen vid Krishanteringscentret deltar i de anhörigas djupa sorg.

Sorgebudet kom i en stund då det pågick flera projekt av stor betydelse för det finländska deltagandet i civil krishantering nu och i framtiden.

Lag om civilpersoners deltagande i krishantering

Arbetsgruppen som behandlar uppdateringen av lagen om civil krishantering slutförde sitt nästan ett år långa arbetspass i slutet av förra året. Inrikesministeriet håller på att sammanställa de begärda utlåtandena.
Lagen om civil krishantering ger Krishanteringscentrets uppgifter en rättslig grund och ett mandat, men substansen i deltagandet i civil krishantering definieras alltid av Finlands förbindelser med internationella organisationer (EU, FN, OSSE, Nato). Utrikesministeriet ansvarar för den politiska styrningen av civil krishantering och bestämmer deltagandenivån. Dessutom beslutar ministeriet om vilka operationer och sekretariatsuppgifter som finländska experter inom civil krishantering föreslås till. I Finland ansvarar inrikesministeriet för att upprätthålla, utveckla och samordna den nationella beredskapen för civil krishantering.

Det årliga anslaget för civil krishantering håller på att öka, och vi har som mål att senast 2023 ha 150 experter varje år. Den nuvarande ökningen föregicks dock av flera års sträng budgetdisciplin, och inom de närmaste åren kommer vi att se hur ekonomin påverkas av covid-19-pandemin. Av det anslag på 18 miljoner som beviljats den civila krishanteringen 2021 har utrikesministeriet riktat 16 miljoner till Krishanteringscentret. Anslaget täcker lönerna, introduktionen och säkerhetsutbildningen före avfärden, sjukvårdskostnaderna, materialkostnaderna och resekostnaderna för 130 experter i ett anställningsförhållande. Övrig utbildning som anordnas av Krishanteringscentret täcks med ett anslag beviljat av inrikesministeriet och med utomstående finansiering (bland annat Europeiska kommissionen).

Övergripande förhållningssätt till krishantering återkommer

Vart är den civila krishanteringen på väg? För att kunna söka sig till krishanteringen ska de intresserade experterna veta hur den kommer att utvecklas. Den parlamentariska kommittén för krishantering, där jag verkar som permanent sakkunnigmedlem, har i nästan ett år behandlat detta tema vid sidan av militär krishantering.
Kommitténs betänkande publicerades 17 mars 2021 (julkaisut.valtioneuvosto.fi), och rekommendationerna som framförs i betänkandet har begrundats bland annat i WISE ry:s seminarium 22 mars. De första reaktionerna på kommitténs betänkande hänförde sig främst till militär krishantering medan civil krishantering väckte mindre intresse hos medierna. Personligen är jag särskilt nöjd med den gränsöverskridande politiska motivationen hos regerings- och oppositionspartierna.

Ur den civila krishanteringens synpunkt är betänkandet nödvändigt eftersom det efter en lång tid behandlar bland annat helhetsbilden av krishanteringen. I nästan 14 år har Krishanteringscentret samarbetat med Försvarsmaktens internationella center (FINCENT) i form av ett kompetenscenter för helhetsinriktad krishantering. Under de senaste åren har även Polisyrkeshögskolan och Gräns- och sjöbevakningsskolan officiellt anslutit sig till samarbetet. Förutom myndigheter samarbetar kompetenscentret med medborgarorganisationer, och samarbetet borde utvidgas vidare redan på grund av förhållningssättet nexus som framförs i kommittébetänkandet. I betänkandet avses med förhållningssättet nexus att samarbetet, enhetligheten och komplementariteten stärks mellan det humanitära biståndet, utvecklingssamarbetet och fredsprocesserna.

Det andra centrala temat i kommittébetänkandet är genomslaget med krishanteringen. Flera experter inom civila krishanteringsuppgifter bidrar till internationella organisationers verksamhet i konfliktområden och postkonfliktområden, vilket betyder att mätning av genomslaget på en enskild experts nivå är utmanande, om det inte har ställts några mål för deltagandet. Internationella aktörer inom krishanteringen bedömer och följer upp sin prestationsnivå hela tiden i förhållande till de mål som ställts i mandatet, men för att kunna mäta genomslaget borde de definiera närmare mål för sin verksamhet. Till exempel antalet utbildade poliser berättar ingenting om genomslaget.

Genomslaget borde mätas starkare även ur den lokala befolkningens synpunkt – vad är en indikator för lokalt ägande, hur har trygghetskänslan hos befolkningen utvecklats till följd av internationella aktörers verksamhet och så vidare. Hittills har den internationella gemenskapen inom krishanteringen inte lyckats särskilt bra med att stärka den mänskliga säkerheten till exempel i Sahelområdet, och därför är det dags att se oss i spegeln. Covid-19-pandemin för sin del ger en chans till omvärdering såväl på nationell som på internationell nivå.

Förutom antal är övergripande analys av könskonsekvenser central i målet för könsfördelningen

Kommittébetänkandet drar nya riktlinjer för den årliga nivån av 150 experter inom civil krishantering som kommer att uppnås senast 2023. Även det eftersträvade antalet kvinnor i civila krishanteringsuppgifter följer FN:s mål för en jämn 50-50 könsfördelning. För tillfället är redan 40 procent av våra experter inom civil krishantering kvinnor, och inom EU-uppgifter nästan 50 procent.

Antal är dock inte en tillräcklig indikator för uppfyllandet av jämställdheten och jämlikheten inom civila krishanteringsuppgifter. Särskilt fältoperationer har könsuppdelade uppgiftsbeskrivningar och problematiska arbetsklimat, vilket minskar såväl kvinnors som civila mäns intresse för att söka sig till civila krishanteringsuppgifter efter den första erfarenheten.

Tillsammans med Spanien har Finland tillsatt en arbetsgrupp som syftar till att främja verkställandet av förbindelsen om civila missioner inom EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken såväl i Finland och Spanien som i andra EU-länder. Förbindelsen har som mål att öka antalet kvinnor i civila krishanteringsmissioner, men arbetsgruppen betraktar jämställdhets- och jämlikhetsfrågor ur ett bredare perspektiv genom att behandla bland annat utbildning, rekrytering och kommunikation i samband med rekrytering, trakasserier och diskriminering inom operationer samt operationers förhållande till experters familjer på arbetsfält. Krishanteringscentret leder arbetsgruppen för Finland fram till 2023, och förutom Spanien får vi stöd av European Centre of Excellence for Civilian Crisis Management i Berlin.

I sorgen önskar jag er en fridfull vår.

Kirsi Henriksson
Direktör
Krishanteringscentret CMC Finland