“Hur är det med civil krishantering, har du funderat på det?” Den här frågan ställdes av en god kollega och vän till mig på Tullen för ungefär fem år sedan under vårt arbetspass. Från det ögonblicket tändes en gnista som ledde mig allt djupare in i den civila krishanteringens värld. Jag hade aldrig hört talas om området förut, men efter det skiftet började jag leta efter all information jag kunde hitta på internet och i litteraturen. Diskussioner med min kollega om civil krishantering fortsatte när våra arbetspass sammanföll – och ofta även under vår fritid. Ju fler berättelser jag hörde om internationella operationer och erfarenheter, desto starkare blev känslan av att jag själv kunde hjälpa till, uppleva och delta.

WISE-mentorprogrammet, avslutningstillfälle för den åttonde årskursen. På bilden syns programmets aktorer samt verksamhetsledare Anne Palm som firar avslutningen på mentorresan.

Jag är övertygad om att unga människor är en betydande resurs i civila krishanteringsuppgifter. Enligt min mening har det ännu inte utnyttjats optimalt, även om krishanteringscentret har gjort ett utmärkt arbete med att främja agendan för ungdomar, fred och säkerhet genom att tillhandahålla information om teman inom området och genom att anställa universitetspraktikanter årligen. Det är uppmuntrande att notera att Europeiska unionen också har tagit upp detta tema och lanserat ett nytt pilotprogram som syftar till att rekrytera unga experter för civila krishanteringsuppgifter. Detta är ett viktigt steg mot en mer inkluderande, mångsidig och framåtblickande civil krishantering.

Jag tillbringade en del av min barndom i Bryssel, vilket väckte ett intresse för den internationella atmosfären. Återkomsten till Finland berodde delvis på att det fanns bättre möjligheter att genomföra grundskole- och gymnasieutbildning och framtida militärtjänstgöring i Finland. Under min militärtjänstgöring tänkte jag mer och mer på mitt arbetsliv framöver. Kriterierna för ett framtida jobb var arbetets betydelse och möjligheten att hjälpa andra människor. Vägledd av denna tanke sökte jag till Gräns- och sjöbevakningsskolan, där jag tog examen som junior kustbevakare. Jag började min karriär inom statstjänsten vid gränsbevaknings stationen i Västrä hamnen.

Vid sidan av mitt arbete studerade jag vid Helsingfors universitet för en kandidatexamen i baltiska studier och slaviska studier samt en filosofie magisterexamen inom masterprogrammet i språk. Studierna gav mig ytterligare en möjlighet till den internationella atmosfären och de upplevelser jag hade längtat efter. Efter examen sökte jag jobb som tullinspektör på Helsingfors-Vanda flygplats. Senare sökte jag tjänsten som ansvarig. Ungefär samtidigt började jag studera till en masterexamen i cybersäkerhet vid Jyväskylä universitet. Jag har haft stor tur att Tullen alltid har uppmuntrat och stöttat mina studier och erbjudit mig olika arbets- och utbildningsmöjligheter.

Jag visste att om jag i framtiden ville arbeta med civila krishanteringsuppgifter som matchade min expertprofil, skulle jag först behöva genomföra en grundkurs i civil krishantering. Att komma in på kursen är dock inte lätt, eftersom valen påverkas av faktorer som: den globala politiska situationen och den höga standarden på sökande. Även om expertisen och profilen finns på plats är en avgörande faktor ansökan: den måste helt enkelt vara noggrant utarbetad och av hög kvalitet. Min plats blev bekräftad först vid min fjärde ansökan, vilket visar att ett fåtal negativa beslut inte bör avskräcka dig. Uthållighet och beslutsamhet kommer att belönas – förr eller senare.

Grundkursen uppfyllde perfekt mina förväntningar och överträffade dem till och med. Det var den bästa utbildningen jag någonsin varit på. Kursen var dynamisk och bred och gav en djupgående översikt över olika teman och uppgifter inom civil krishantering. Den var också exemplarisk planerad och utfört. Utbildarna var toppexperter inom området med både gedigen teoretisk och operativ erfarenhet inom sina egna specialområden. Undervisningsmaterialet färdigställdes noggrant och var lättillgängligt via Moodle. Lärandet stöddes också av att kursdeltagarna var motiverade och kunniga; Laganda och en gemensam vilja att göra saker skapade en inspirerande lärmiljö. Kursen gav också en utmärkt ram för nätverkande med både utbildare och andra kursdeltagare.

Antoni Sipilä arbetar som ansvarig på Helsingfors-Vanda Flygtull.

En av de viktigaste faktorerna i min egen professionella utveckling har varit möjligheten att ha mentorskap som en del av min resa. Jag rekommenderar den starkt till alla som är intresserade av civil krishantering. Särskilt WISE mentorskapsprogrammet (på finska) har varit en värdefull och inspirerande upplevelse för mig. Sådana stödstrukturer är ovärderliga när målet är att stärka kompetensen och självförtroendet hos framtida generationer av experter.

Antoni Sipilä